söndag 9 december 2007

Roffe

Har du träffat Roffe? Undrar du vilken Roffe? Ja, det kan vara vilken Roffe som helst. Här hemma finns den där Roffe överallt och ingenstans. Och det är inte bara en Roffe, nejdå, det gömmer sig en liten Roffe i snart varje lite vrå. Låter det förvirrat? Det är bara förnamnet, kan jag säga. Roffe är ibland en person, ibland någon tingest och ibland något märkligt flummigt filosofiskt. Det beror liksom helt och hållet på. Man skulle nog kunna säga att Roffe är något universalt som man alltid har något slags behov av och som svävar som en osalig ande över oss. Och just därför går det inte att fastsälla något kön på denna filur, nej jag menar sak eller…?

Hur som haver så har denna Roffe på allvar flyttat in hos oss på Stora Ensta och upptar våra liv, åtminstone periodvis, ganska mycket. Det tog lite tid innan jag kunde acceptera detta väsen, men nu kan jag till och med tycka att Roffe är rätt sympatisk, och inte minst användbar. Roffe täcker in det mesta. Jag köpte en ny hårfön häromdagen som föranledde följande konversation med min sambo:
- Jaha, har du köpt en ny Roffe?
- Ja, det beror på vilken Roffe du menar?
- Jamen, en sån där utanpåRoffe .
- Eh, utanpå…utanpå vaddå, menar du?
- En sån där liten Roffe längst upp på den stora blåsRoffen.
- Jo, det stämmer, men jag blev tvungen att köpa alla Roffar fast jag egentligen bara behövde just den där lilla Roffen längs upp.

Men Roffe kan lika väl vara en granne, en jobbarkompis eller en fiktiv person, ungefär som Alfons Åbergs fantasifigur Molgan. Skillnaden är bara den att Roffe nog är mer social och inte lika hemlig eller ens begränsad som Molgan. Så har du det riktigt tråkigt någon dag så kan du alltid låta dig underhållas av alla Roffar som finns. Bara ett lite tips från coachen.

När vi inte pratar Roffar härhemma så har dottern fått mani på ordet ’och’, eller o c h, som hon säger. Jag har då berättat för henne om ett ord som jag och mina kompisar använde när vi var 14-15 år sådär, nämligen ’Y’. Den korrekta betydelsen av ’Y’ är inte helt lätt att redogöra för, men vi använde ’Y’ när vi tyckte något var tråkigt, värdelöst och urbota fånigt. Nu menar dottern att det inte alls går att jämföra med ordet ’och’ som faktiskt är ett ord och ’Y’ som bara är en bokstav. ( I ordbildningsläran handlar det om huruvida det är ett morfem eller inte)
Rätt använt är de bägge orden synonyma, anser jag, men jag får nog jobba en del för att övertyga henne om det.

Från det triviala till det mer centrala. På självaste Lucia-dagen kommer trafikutskottets budgetdebatt att gå av stapeln och det kommer att bli en mycket se- och hörvärd debatt där till och med Åsa Torstensson kommer att delta. ( Det är hon som är infrastukturministern.) Vi sossar brukar ju alltid bli utpekade som de stora skurkarna som inte har satsat på infrastruktur, så därför borde vi nu när det går så himla bra för Sverige kunna förvänta oss stora satsningar från regeringen på vägar, järnvägar, övrig kollektivtrafik, trafiksäkerhet och IT. Men icke då.
Det kommer att fattas drygt två miljarder de närmaste tre åren för att kunna fullfölja de planerade investeringarna som delvis redan är i gång.

Regeringen skyller på att ekonomin inte tillåter mer pengar än vad som nu är anslaget. Nej, tacka för det när ca 75 miljarder har försvunnit i ett nafs för att sänka skatterna mest för alla som tjänar mycket. Politik är som sagt både att vilja och att välja.

Pia

Inga kommentarer: