Vad blir det av förskolan?

Snopet. Jag som trodde att det nu äntligen var vår. Men pyttsan, temperaturen orkar knappt ta sig över nollan och på nätterna är det minus. Häromdagen flög ett transträck över mitt hustak. De brukar göra det så här års för att samlas i stora flockar ute på den stora vattendränkta åkern ett par kilometer härifrån. Men plötsligt ändrade de färdriktning och vände tillbaka, som om de insåg det vanskliga med att stå och frysa på ett snötäckt åkerlandskap. Och jag förstår dem. Om man har möjlighet att välja mellan envis vinterkyla och värmande vårsol så är valet rätt givet. Det behöver man inte ens vara trana för att inse.

På tal om vansklighet så passar det epitetet väl in på den barnomsorgsproposition som utbildningsminister Björklund nu har lagt fram. Han vill att det ska bli fritt fram för vem som helst att öppna egen barnomsorg. För att det ska vara praktiskt möjligt vill han sätta samma prislapp på alla barn. 84 000 kronor per barn och ska kommunerna betala i en s. k barnomsorgspeng.

Och bråttom är det, redan 1 juli ska reformen träda i kraft. Det påstås att trycket är stort från föräldrahåll. Jasså? Antal barn i förskolan har genom åren ökat konstant, medan efterfrågan på annan verksamhet minskat, trots att det fortfarande finns möjlighet att välja familjedaghem för dem som önskar.

I stället för pedagogisk verksamhet väljer regeringen begreppet annan pedagogisk omsorg. Några krav på att det ska finnas barnskötare eller förskolelärare behöver då inte ställas. Björklund tycker alltså att den pedagogiska förskoleverksamheten inte är mer värd än vilken annan barnomsorgsverksamhet som helst. Vad tror ni då kommer att hända med nivån på den utbildade personalen, på lokalerna och utrustningen som finns på våra förskolor? Jag är rädd för att den kommer att sänkas betydligt.

Det kan också finnas risk för att den fria etableringsrätten leder till att mindre bra och genomtänkta verksamheter etableras. Barnomsorgspengen kan därför få negativa konsekvenser för många barn. I den svenska förskolan bildar lärandet och omsorg en helhet, som är en grundpelare i den hyllade svenska förskolepedagogiken. Att det här unika synsättet riskerar att gå förlorad tycks inte bekymra utbildningsminister Björklund det minsta.

Och hur pedagogisk är en annan pedagogisk omsorg i förhållande till förskolan? Det sägs något om att det är viktigt att stimulera barns språkliga och matematiska utveckling oavsett verksamhetsform. Javisst, men barnomsorgspengen öppnar ju för nya former av barnomsorg som kommer att sakna förutsättningar att erbjuda sådan stimulans.

Det är också märkligt att det inte sägs ett dyft om barns rätt till utbildning och deras behov av att lära och utvecklas i en trygg och stimulerande miljö, som enligt FN:s konvention är en mänsklig rättighet.

Vi socialdemokrater tycker precis som de flesta föräldrar att förskolan är jätteviktig och där ska alla barn ges samma möjlighet att utvecklas och ha roligt tillsam­mans med andra barn. Inga barn ska utestängas. Därför vill vi fortsätta att satsa på den pedagogiska verksamheten på våra förskolor, på fritids och på den öppna förskolan. Våra barn är värda mer än en flummig barnomsorgspeng.

Pia