måndag 23 februari 2009

Det är mycket SAAB nu. Av förklarliga skäl förstås. 15 000 jobb står på spel och hela Trollhättan håller andan. Hur kommer det att gå? Kommer SAAB att överleva? Jag hoppas att de kommer att överleva både krisen och Maud Olofsson, som banne mig inte gör saken lättare genom sitt agerande. Är hon näringsminister eller vad? Jag tvivlar.

Vad har hon gjort för att skapa möjligheter för svensk fordonsindustri att utvecklas? Inte ett skvatt. Vad har hon gjort för att stärka den svenska industrin inför framtidens utmaningar? Inte ett skvatt. Vad har hon gjort för att skapa alla de jobb som hon och hennes allierade partier lovade alla väljarna? Inte ett skvatt….Förlåt, nu ljuger jag. Hon har ju infört avdrag för hushållsnära tjänster, gubevars. Där hör ni ungdomar, det är alltså med nyklippta gräsmattor och skurade golv som vi ska stå oss rustade när de goda tiderna så småningom kommer. Halleluja!

Jamen, är det verkligen rätt att låta de svenska skattebetalarna stå för notan när det amerikanska GM inte klarar av att ta sitt ägaransvar? Problemet är att den svenska regeringen inte tar sitt ansvar nu när så många skattebetalare, som också är löntagare, har det som svårast. Visst, GM har uppenbarligen brustit i sitt ägaransvar under en lång rad av år, men det rättfärdigar inte den brutala passivitet som den svenska regeringen visar prov på. Dessutom gör man allt man kan för att svärta ner ryktet för företag som SAAB genom att tydligt och klart deklarera att man inte tror på dem. Jag hörde Fredrik Reinfeldt häromdagen kommentera framtiden för SAAB, och han lät nästan lite föraktfull och raljerande.
– Om det verkligen finns någon som vill gå in med ägarkapital i ett bolag som SAAB, så varsågod. Svenska staten kommer definitivt inte att göra det.

Nej, jag tycker heller inte att svenska staten ska köpa upp SAAB, men regeringen borde göra allt vad som står i deras makt för att uppmuntra potentiella ägare att våga satsa. Det gör man inte om man vid varje tillfälle som ges baktalar SAAB och ytterst svensk fordonsindustri. Och regeringen måste ta sitt ansvar så att de 28 miljarderna i lånegaranti som vi i Riksdagen har beslutat om till fordonsindustrin också kommer till användning.

Man har nästan lust att dra Borg, Reinfeldt och Olofsson i svansen eller ruska om dem riktigt ordenligt för att de ska förstå allvaret. Regeringen gör svenska folket en björntjänst om man så hårdnackat vägrar att ens diskutera statens ansvar för svensk fordonsindustri. Det är inte bara de som jobbar i den direkta produktionen som berörs - det är betydligt många fler. Inte ens sjuksköterskor eller förskolelärare kommer undan nu när de värst drabbade kommunernas skatteintäkter kommer att minska dramatiskt.

Nu hävdar Maud Olofsson att skattepengarna i stället ska gå till just sjuksköterskor och förskolelärare, men var finns de pengarna då? När vi har föreslagit satsningar på 10 miljarder till skola, vård och omsorg har regeringen sagt blankt nej. Retoriken är en sak, Maud Olofsson, praktiken något helt annat.

Som jag har sagt så många gånger förut– byt regering.

Pia

Inga kommentarer: