Värmeslag eller borgerlig noja?

Är det värmen eller vad…? Visst kan huvudet ibland kännas som en tryckkokare när värmen bara fortsätter så här ihärdigt, men som beslutsfattare måste vi väl ändå klara av att hålla huvudet kallt även i den hetaste av världar.

Jag börjar nämligen tro att den borgerliga riksdagsmajoriteten har drabbats av värmeslag, för hur ska man annars förklara de applåder som än en gång utbröt i kammaren efter beslutet om ändrade sjukskrivningsregler? Frågan är om de är medvetna om vilka konsekvenser det här kommer att få, i första hand för alla långtidssjuka förstås men också för kommunernas socialbidragskonton.

Inom 90 dagar prövas om den långtidssjuke kan fortsätta sitt arbete eller göra något annat på sin arbetsplats. Arbetsgivaren behöver inte ta ansvar utan kan hävda att det inte finns några lämpliga sysslor och då hänvisas den långtidssjuke till arbetsförmedlingen.

Efter ytterligare 90 dagar blir man tvungen att söka nytt jobb i hela landet. Det gäller oavsett vad man har för yrke, utbildning, bostads- eller familjeförhållanden.

Den som är sjukskriven i mer än ett halvår kan bli av med sin sjukpenning om han eller hon inte kan återgå till någon form av arbete. Och då återstår i värsta fall endast kommunernas socialhjälp för hyran och räkningarna måste ju betalas. Snacka om utanförskap! Snacka om hyckleri! Och snacka om människosyn!

Det är ju absurt att tro att alla som är sjukskrivna skulle tillfriskna eller bli färdigrehabiliterade efter lika lång tid. Olika insatser behövs som kan ta olika lång tid att behandla. En ganska enkel logik. Cancersjuka är sannolikt i större behov av en längre konvalescens än många andra. Den här kritiken har fått ansvarig minister att backa något från ursprungsförslaget och nu talas det om vissa undantag, men det är ingen som vet exakt vilka sjukdomar som berörs.

Att sedan ha mage att applådera…

Och så var det då dags för årets stora happening, den stora uppgörelsen, matchen med stort M. Visserligen samma kväll som Sverige gör sin EM-debutmatch mot Grekland men valet är ju glasklart. Det är denna afton som vi sossar ska sätta den högertyngda borgerligheten på plats och visa var de hör hemma – d v s inte heller på fotbollsplanen.

Vi brukar inte ha några större svårigheter med att vinna, vilket inte är så konstigt när vi är så lyckligt lottade med en alldeles egen Zlatan – Bosse Ringholm. Tro´t eller ej men han är en virtuos på planen. Inte ens Bodström når de nivåerna. Problemet är bara att herr Ringholm brukar ha lite svårt att hålla sig till regelverket så för det mesta brukar vi få klara oss utan honom de sista 20 minuterna. Då vilar han på utvisningsbänken…

Pia