Har du semester? Hur svarar man på den frågan? Egentligen har jag ju ingen semester som förtroendevald riksdagsledamot men jag tror nog att folk begriper att även jag behöver ledighet. Men det lustiga är att när jag står i kön på Coop eller ICA och pratar om skola eller Försäkringskassan med folk så betraktas inte det som jobb. Men för mig är det här en oerhört viktig del av mitt jobb.
Jag är så tacksam för alla de synpunkter som har framförts till mig i matbutikerna här i stan och som jag sedan bär med mig vidare i min politiska gärning. Den här typen av direkta och spontana möten är oslagbara. Och det kan många gånger vara människor som kanske aldrig skulle våga framföra sina åsikter annars. Det är heller aldrig någon som behöver begära ordet eller tänka på andra mötesformalia, sånt som gör våra traditionella politiska möten så himla tråkiga ibland.
Under mitt första år som riksdagsledamot kunde jag ibland våndas över att åka och handla. Jag trodde att folk vill ställa mig till svars över Göran Perssons agerande och vår förda politik, men Salaborna hade större behov av att berätta om sina egna vardagsbekymmer med myndigheter, dagis och sjukvård. Och så är det nu också. Visst får jag ibland en och annan gliring om vårt val av partiledare, men huvudsakligen är det politiska värderingar och sakpolitik som präglar samtalen. Då är det viktigt att lyssna och inte tillrättalägga. Det gjorde vi lite för ofta inför valet 2006 och det straffade sig rejält.
Det är också lite intressant att många inleder med att säga att de egentligen inte är så insatta i politiken och att de nog borde sätta sig in men man har inte tid. Men redan efter en stund har man klargjort sina åsikter kring en rad olika politikområden, allt från oschyssta löner och knepiga arbetstider till den fantastiska verksamheten på förskolan. Det händer också att en och annan halkar in på världspolitiken i övrigt och många har stora förväntningar på president Obama att han ska skapa fred i de länder där ingen annan har lyckats.
Om jag har semester? Nej, men jag passar på att fylla på med energi, idéer och kloka åsikter från människor som inte tror att de vet något om politik men som i själva verket är de största åsiktsbärarna av den politiska verkligheten. Tillsammans med kavaj, blus och jeans packar jag varsamt ner de åsikter jag har fått del av och rullar så småningom i väg min resväska, vidare till Riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm. Men inte än.
Pia
tisdag 7 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar