Byt ut dem!

Det bubblar, fräser och sjuder av liv i vår socialdemokratiska rörelse. Den som trodde något annat har helt fel. Våra Framtidsdagar i Västerås gav klara bevis för att vi sossar är på G med stort G. Så stridslystna. Så revanschsugna. Så laddade. Och vi har all anledning att vara det. Ju fler pålagor som regeringen lägger på arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer desto större blir vårt engagemang. Vi måste självklart reagera som oppositionsparti när alla dessa orättvisor radas upp på varandra, men lika självklart är att tala om för människor vad vi skulle ha gjort om vi styrde Sverige i dag. Och det är precis vad våra Framtidsdagar har handlat om.

Inför valet 2006 vet jag att många sa att det inte spelade någon roll vilket parti man röstade på, att det inte var någon större skillnad. Inget kan väl vara så fel och det tror jag många också har insett. Visst finns det uppfattningar som förenar oss men de grundläggande värderingarna skiljer sig markant. Den människosyn som präglar den borgerliga regeringens beslut är så beklämmande att det saknas ord.

Hur kan de kräva att Eva, som har varit anställd som dagbarnvårdare i 23 år men som de senaste åren varit sjukskriven p.g.a. en svår artros, ska kunna ta vilket annat arbete som helst på den öppna arbetsmarknaden? Hon är enligt Försäkringskassan inte tillräckligt sjuk för att får sjukpenning längre, trots att hon varken kan stå eller sitta mer än ett par timmar i taget. Sedan måste hon lägga sig ner och vila. Vilket företag kommer att anställa henne? Hon kommer med största sannolikhet att bli hänvisad till socialen. Men om hon skulle råka äga en bil eller något annat av värde måste hon först sälja av det innan hon kan få något bistånd. Är hon dessutom gift kan hon glömma allt vad bidrag heter. Då får hon vackert gå till sin make och begära understöd.

Det här är bara ett exempel av många tiotusentals. Regeringen misstror alla människor som uppbär bidrag av olika slag och låter utföra kollektiva bestraffningar. Den klick som missbrukar och utnyttjar våra trygghetssystem ska naturligtvis bestraffas, men Eva tillhör inte dem. Hon är så sjuk att läkare har bedömt att hon inte kan arbeta.

Men nu helt plötsligt har Försäkringskassans anlitat egna läkare som ska göra helt nya bedömningar. Är det överhuvud taget möjligt? Hur kan Doktor A komma fram till en slutsats och Doktor B till en helt annan? Kan det möjligen bero på att den ena doktorn är ”köpt” av Försäkringskassan medan den andra inte är det? Jag hävdar att så är fallet och att Försäkringskassan utkräver lojalitet från de ”köpta” tjänsterna. Undrar vad läkarna själva tycker?

Så här får det inte fortsätta. Den kränkande människosyn som regeringe gång på gång visar prov på måste till varje pris stoppas. Därför känns det trots allt ganska hoppfullt att ha träffat Amanda och Alexandra från Sala som är som de själva tycker politiska nördar. De funderar just nu över att gå med i vårt parti, inte som passiva medlemmar utan som aktiva tjejer som vill ta ansvar. Men de här smarta tjejerna köper man inte så lätt – de vill jämföra oss med ett annat rött parti först innan de tar ställning. Klokt.

Pia